Gör det själv

Här kommer vi behandla vad man själv kan felsöka och reparera. Vid minsta osäkerhet kontakta kvalificerad servicetekniker. Läs även om rör-problem under knappen ”rörstrul”.

Dränering

Om du måste in och rota i en rörförstärkare, tänk på att den kan ha upp till 750V spänning inuti, även om nätkabeln är urkopplad!!!

Detta är dödligt om man har otur. Även i trygga Sverige har folk dött när dom mekat själva i en rörförstärkare. Därför måste den dräneras innan man sticker fingrarna i den. Här kommer en bra metod för dränering, men den förutsätter att förstärkaren är i fungerande skick så långt att det finns ljud i den. Är den tyst, så måste du avstå och lämna den till någon kunnig tekniker för service!

Kör den så att den är varm och låter, ca 5 min. Gör sedan bara en sak! Dra ur nätsladden ur väggkontakten! Då dräneras alla spänningar genom de varma rören. Vill du ytterligare öka din säkerhet använd en tång med isolerade skänklar, och jobba bara med en hand. Håll den andra i fickan, så att du inte jordas!

Ljudvolymen åker upp och ned eller ljudet försvinner ibland

Glapp i jack och rörsocklar

Skruva av bakstycket. Starta förstärkaren. Koppla in en gitarrsladd i input, men lägg andra ändan på golvet och dra upp volymen så att du hör ett brum. Lyssna sedan på brummet hela tiden när du jobbar. Om någon förändring sker så har du ett glapp där! Plocka av rörkåporna på preamprören.  Ta i rören och vicka dom fram och tillbaks litegrann, i olika riktningar. Lyssna! Händer det  något? Ta en grytlapp eller trasa och vicka slutrören på samma sätt. Om något händer i en rörsockel måste den justeras. Då kan man ta enliten nubb, nål eller spik och hålla den med en platt-tång. Man trycker in spiken på utsidan av den lilla hylsa eller klämma som greppar om rörpinnen och trycker/viker den inåt, så att storleken på pinklämman minskar något. Då kommer den att greppa bättre om rörpinnen och det sluter glappa. Man bör också spraya med kontaktspray i rörsockeln, ta ett rör och trycka det in och ut tre gånger för att rensa från oxid.

Glapp i högtalarjack, ohmkopplare eller högtalarkabel

Lägg gitarrkabeln på golvet,enligt ovan. Lyssna på brummet samtidigt som du vickar på högtalarkabelns teleplugg i förstärkarändan och i högtalarändan. Prova sedan att gå längs hela högtalarkabeln med vridningar och vickningar. Bit för bit, 10 cm i taget. Lyssna hela tiden efter förändringar.Prova om  ohmomkopplaren (om det finns en sådan) är tight och stabil. Tryck och vicka. Händer det något krävs byte, omlödning eller justering av högtalarkabel, jack eller ohmkopplare.

Om du har potar som sprakar mycket när du vrider, kan dessa hamna i ett läge där ljudet åker upp och ner i volym eller dör helt till och från. Spraya med oljefri kontaktspray eller byt pot!

Feedback

Pickuper

Kolla om det är dina gitarr-pickuper som feedar, genom att dämpa strängarna med handen och dra sedan långsamt upp volymkontrollen på gitarren tills du får rundgång. Om detta är ett ljust pipande i mellanregister eller diskant, så har du troligen inte världens bästa gitarrpickuper. Jämför mellan neck/bridge om någon feedbackar mer. Du kan haft otur och fått ett exemplar som inte håller måttet. Den kan vara dåligt lindad, med för lite spänning på tråden och plockar därigenom upp akustiska ljud alldeles för lätt. Vibrationer under transporter och spelande, kan också göra att pickupen blir sämre och mer feedback-känslig. Den kanske inte är vaxad och då kan du vaxa den själv med bivax eller syltparaffin som du köper på ICA. Eller be någon kunnig om hjälp. Vaxet isolerar mot akustiska ljud. Annars får du byta till en bättre pickup. Mick-kåpan kan ibland göra att det feedar lättare, än om man tar bort den. Detta inträffar ibland även på kända märken som Duncan, Di Marzio, Tom Andersson, Gibson , Fender.  Man kan märka att vissa exemplar är klart sämre än andra, när det gäller rundgångskänslighet, så lindningskvalitén varierar från ex till ex.  Har du köpt gitarren eller pickupen nyss, kan du begära garanti-utbyte, om du fått en ”screamer”! Prova gärna med andra gitarrer, men var noga att jämföra pickuper med ungefär samma signalstyrka och klangfärg.
Singlecoils som ger mer diskant feedar lättare än humbuckers. Sen kan du alltid sänka volym och/eller gain, så försvinner problemet. Många gånger låter det faktiskt bättre på mindre gain, också. Lite över feedbackgränsen = massor av problem. Lite under feedbackgränsen = inga problem alls. En del förstärkare har mer sträng och attack i sin preshape och då blir det lättare rundgång. Tyvärr är det så att efter mina moddar har man oftast mer sträng = diskant = mer attack. Denna förbättring kan leda till mer rundgång högt upp i diskanten. Man får ta det goda med det onda! Det funkar som en sångmick i monitorn. Höjer man diskanten går det lätt runt.

Preamprör

Kolla dina preamprör genom att starta förstärkaren, låt den värma upp 10 min. Anslut inte gitarren utan kolla bara förstärkaren. Dra upp gainar och volymer till dina normala sättning. Får du feedback-visslingar? Piper det? Om inte, dra på ännu mer gain och volym och diskant tills det börjar pipa. Du håller dig precis där, vid feedback-gränsen! Du kan nu knacka lätt med fingret, på rören och du hör då vilket rör som är känsligast. Byt det till ett HiGrade lågmikrofoniskt! Om du inte kan få förstärkaren att feedbacka har du kanonrör i! Eller dåliga rör med låg förstärkning! Även om du byter till perfekta rör, så kan du oftast få den att pipa. I en higain-stärkare är förstärkningen uppåt 15000 gånger, så det är inte konstigt.  Men har du bra rör i så ska den inställningen ligga långt över vad du kan använda i en spelsituation i replokalen eller live. Undantaget är higain comboförstärkare. Även om man monterar världens bästa rör, kan man ha problem med rundgång därför att högtalaren sitter så nära rören och det återkopplar så lätt. Vissa Boogie- modeller har alltid problem med detta. Man får i så fall hitta en inställning som funkar. Först fixar man bra rör och sedan hållar man volymer och gainar strax under feedbackgränsen.

Rörbyte för bättre ton

Det går fint att prova 12AT7 i alla positioner där det sitter en 12AX7:a i alla förstärkare. Pin-kopplingen är densamma, så ingenting allvarligt kan hända. Många gånger får man en bättre ton, med mer tryck och mindre skräp. Dessa rör har lägre förstärkning, men om du har gain och volym i överskott, så är det inget problem. Bara att kompensera med mer pådrag på dessa rattar.

För övrigt är min uppfattning om att skapa olika ljud genom rörbyten väldigt överdrivet. Folk kan göra detta utan kunskaper, därför har det blivit så stort. Man kan hälla i racingolja i bilmotorn också och det är svårt att mäta upp några skillnader. Den som lagt dyra pengar på det säger förstås att effekten ökat med 50hk och att bränsleförbrukningen gått ner med 20%!
Så rörsnack blir jag ganska trött på för det mesta. Då menar jag när man byter t ex EL34 från ett märke eller en matchningssiffra till ett annat märke eller siffra av samma typ. Men det finns vissa special-lägen då det betyder något för soundet. Annars är det bara fråga om nyanser. Om jag byter en enda komponent i en förstärkare, så händer ungefär 10 ggr mer med ljudet än alla rörbyten i världen. Ger dig mycket hellre ett tips som verkligen påverkar diskanten t ex.

Vill du lägga en rejäl slant och eget arbete på ditt ljud – prova en annan högtalare! Det förändrar massor. Det jag hört av Scumbacks verkar mycket bra!

Jag anser att man ska använda rör som har lite problem och som håller länge. Man kan inte skapa något speciellt ljud eller så. Ruby Tubes tillverkar inga rör själva utan köper rör från fabriker, som alla andra köper ifrån. Sen testar dom själva och indelar i lite olika klasser. Likadant med Tube Amp Doctor, Groove Tubes. Rören kommer från t ex Sino-fabriken i Kina eller JJ fabriken i Tjeckien eller Svetlana fabriken i Ryssland.
Så den svåra frågan blir då: Hur låter Ruby Tubes?
Bra eller dåligt? Man får väldigt många olika svar, kan jag lova…

Problem med brum? Eller brus?

Dessa två har helt olika orsaker. Brus är enbart ett forsande tonlöst ljud. Brum har alltid en ton i sig. Det kan vara en mörk baston eller ett ljust surrande. Många gånger hör man en kombination av båda. Även brus tillsammans med olika brumtoner kan uppstå. Men de har olika orsaker som sagt. Man måste analysera vilken störning man hör för att kunna angripa orsaken.

Det mesta brummet brukar komma från gitarrmikarna, men försvinner när du nollar volymen på gitarren. Då hörs det som förstärkaren ger. Är det brum eller brus? Har man mer gain och mer volym, så blir det mer oljud. Därför låter alltid distkanalerna mer. Man har kanske 10-15000 gånger förstärkning med max gain på solokanalen. Finns det då någon pedal innan t ex. whawha så förstärks det inbyggda bruset i den, så många gånger. Kanske har du också ökat på nivån på någon kontroll? Mer diskant ökar bruset. Mer bas ökar brummet. Mer gain eller volym ökar på allt oljud.

Brum

Till att börja med måste du alltid jorda din förstäkrare via nätkontakten, dvs du ansluter den till jordad kontakt och alla nätdosor och förlängningskablar på vägen måste också vara jordade!
Om inte detta görs ökar brumnivån och oljuden från gitarren enormt, men i det läget tystnar det betydligt när du håller i gitarrsträngarna. Ett knäppande ljud hörs också när du tar i strängarna.
Om du tycker att den större delen av brummet kommer med gitarrvolymen, alltså när du drar upp den, så betyder det att brummet kommer från gitarren. Sedan förstärks det alltid mer, med mer volym och mer gain. Det blir alltså mycket värre på distat ljud. Hur mycket brum som kommer in i gitarrmicken beror på den miljö du vistas i. Sitter du t ex jättenära förstärkaren, så ger nättransformatorn förstärkt brum. Annars är ju säkert miljön på en teater med allt ljus och alla elanordningar mer nersmittat med brum och detta tas då upp av gitarr-micken. Du kan också märka att om du roterar där du står eller sitter, så ändras brummängden en hel del. Ibland kan man få bort det helt! Micken hamnar s a s i rätt eller fel vinkel med det brum som finns i luften. Ska man helt komma bort från det brum som en singlecoilmick tar upp, så måste man byta till stackade humbuckers i singlecoil-format eller montera någon form av noise cancelling backplate, t ex från Suhr eller Lindy Fralin.

Om du har brum i förstärkaren utan gitarren inkopplad, så kan du få det om du t ex har effekter i loopen. Kontrollera först så att inte förstärkarens loopkonstruktion brummar i sig! Koppla en kort kabel mellan send och return och lyssna om något oljud tillkommer. Kabeln ska vara kort!
Om det brummar när effekterna kopplas in, då är det vanligt att man har jordloopar om man inte tänkt sig för, som plockar upp brum. För att inte skapa jordloopar genom nätsladdarna, så är grundprincipen att man bara jordar en sak. Vanligtvis då den enhet som gitarrsignalen först kommer till, som är nätansluten – kanske förstärkaren. Alla andra enheter med inbyggd nätdel ska köras ojordade. Lämpligtvis tar man en ojordad grendosa, slipar bort vissa delar av plasten på nätpluggen, så att det går att trycka ner den i en jordad kontakt. Alla enheter som är anslutna med signalkabel till varandra kommer ändå att jordas via dessa. Man ska undvika flera jordpunkter, annars får man groundloops, jordloopar och då brummar det mer eller mindre, beroende på var man är.

Sen om du har nivåkontroller på effekten kan du bolla med dom. Så högt som möjligt på inputkranen och så lågt som möjligt på outputnivån. Utan att du får distortion förstås. Tänk också på att sladdarna till effekterna ska vara lika långa och buntas tillsammans. Placera dom så att dom löper bort från nät-transformatorn, så gott det går. Då minskar ev brum som dom plockar upp!

Ljudinställning, olika register

Problemet med gitarrljud är många gånger att man spelar ensam när man ställer in ljudet. Då har man gott om plats och drar ofta på överdrivet mycket bas och diskant. En hängmatta med svag mid låter störst! När man sen lirar i ett band är det mycket mer trångt om frekvenserna och man kan inte dra på så högt att ens egna feta ljud hörs i alla register, för då protesterar övriga bandmedlemmar att dom inte hörs.
Om man bara sänker då, utan att ställa om klangfärgen, så är det enda som hörs lite fisslig diskant. De övre frekvenserna tränger igenom mest. Det blir tunt!
Det allra viktigaste när man ska anpassa sig, är att man söker rätt typ av mellanregister och matchar det mot lagom mycket diskant. Basen ska finnas där också, men ska vara rätt svag. Hittar man rätt där, så kan man spela på låg volym och ändå höras! Det brukar sluta med att man kör ett övertydligt lite hårt ljud, med mycket övre mid. Basen finns där, men får inte dominera.

Ett annat misstag många gör när de ställer sitt ljud är följande​:
När man jämför två liknande sound, så tycker man att det som spelar starkast är det bästa!!
Alltså inte det som egentligen låter bäst. Därför är det mycket viktigt att kompensera med volymkontrollen/mastern när man jämför. Lika volym betyder inte samma inställning på mastern! Detta medför att om man drar upp en tonkontroll, då ökar volymen ut och man tycker det låter bättre. Men man jämför då två ljud med olika volym.
I stället för att lyssna efter vad som fattas, så lyssnar man efter vad det finns för mycket av! Om jag vill ha mer middle kan jag istället sänka bass och treble och kompensera med mer mastervolym för att lyssna på samma nivå. Då hamnar jag kanske inte i taket på flera tonkontroller,vilket är mycket vanligt. Ta bort det oönskade i stället för att lägga till! De flesta inspelningstekniker jobbar såhär. Då hamnar också fasfelen på minussidan, vilket gör att allting låter mer naturligt och ofärgat.

Middlekontrollen har en förmåga att täcka över allt annat och bas-​ ​och treblekontrollerna blir väldigt svaga, när​ ​middle står högt. Man kan göra en helt ny eq inställning genom att sätta alla tonkontrollerna​ ​på noll. Dra på rejält med volym, för nivån sjunker mycket​!​ Sen drar du upp litebas, lite mid och lite diskant och fösöker hitta en balans där allting står ​​ungefär på kl 9-10. Testa det!

Hög volym i comboförstärkare

En comboförstärkare med ”öppen” baksida, dvs man kan se högtalaren bakifrån, är inte byggd för att spelas med mycket bas på hög volym. Man får något som kallas akustisk kortslutning. När högtalaren rör sig bakåt resp framåt ökar lufttrycket resp minskar omväxlande bak och fram. När då trycket t.ex ökar på baksidan så smiter luften runt hörnet och utjämnar minskningen på framsidan dvs det blir inget ljud, men högtalaren rör sig häftigt utan någon inbromsning. Detta sker  inte i en sluten eller portad högtalarlåda. Det sker bara i låga frekvenser, i basregistret. Det betyder att det är lätt att köra sönder ett högtalarelement i en comboförstärkare om man spelar starkt, med mycket bas påskruvat. Högtalaren slår i taket och det låter mycket grötigt och illa. Ljudet kan ibland upplevas som att det kvävs. Ska du spela högt, dra ner på baskontrollen!

Effektloopen

Använder du inte effektloopen kan ofta returnjacket vara slött i sin återgång. När ingen plugg finns i return, ska det gå tillbaks och skicka förbi signalen. Spraya med kontaktspray i hålet, tryck en plugg ut och in tio gånger. Eller anslut bara en kort gitarrsladd mellan send och return, så kopplar den förbi signalen. Om du använder loopen, är det inget jackproblem, men kan vara något glapp i din effektkedja. Dra i så fall ur alla effekter och kör straight.

Hur märker man att rören börjar ge sig?

De rör som slits snabbast är slutrören, de större rören i din förstärkare. Dom blir mycket varmare och värmeväxlingarna är väldigt kraftiga i en vanlig klass AB-förstärkare, när man spelar på hög volym. Det medför att metallerna och gasen i röret förändras, dvs röret slits.

Det vanligaste tecknet på att slutrören ger sig är att säkringarna går. Detta beror på att något slutrör börjar dra mycket ström eller att det kortsluter. Drar det mycket ström, hör man ofta ett dovt brum i högtalaren. Brummet ökar i styrka och till sist går en säkring. Ljudet blir samtidigt mer orent och grötigt. Det är mindre spänst i ljudet, det låter inte piggt och sprättigt. Om ett rör kortsluter hör man en smäll eller ett sprakande precis innan ljudet försvinner när säkringen går. Man kan då byta säkring och börja spela igen, på låg volym. Man tittar hela tiden på slutrören och drar gradvis upp volymen mer och mer. Slå hårda anslag och snart händer det igen! Det blixtrar till i ett av rören och säkringen går. Man kan även i detta fallet få röret att kortsluta genom att försiktigt knacka på det med skaftet av en skruvmejsel.

Mer ovanligt är det att slutrören slits ner gradvis, som det ofta talas om. Kanske var det vanligare förr, när kvaliten var högre, att rören inte kortslöt eller strömrusade utan bara gick och gick tills de slutligen blev riktigt trötta! Men det händer då och då att ett eller två rör i en uppsättning på fyra ger lägre förstärkning än de övriga. Ljudet blir då mattare och svagare. Man kan se det på ett oscilloskop i så fall. Är man inte tekniskt kunnig, får man använda öronen och köpa en ny uppsättning om man misstänker trötta rör. Glöm inte att göra en bias- inställning! Men som sagt, detta är ett ganska ovanligt problem.

Ett mera sällsynt problem är att ett rör läcker. Det är hål någonstans, röret tappar sitt vakuum och luft kommer in. Detta syns genom att en vit beläggning visar sig på insidan av glaset, oftast på toppen. Ännu mer ovanligt är att glödtråden brinner av, röret slocknar helt. Det är många gånger svårt att se om ett rör lyser eller inte. Från vissa vinklar kan det se olika ut, som om en del rör lyser mer än andra. Det är nästan aldrig fallet utan glödtråden sitter bara mer skymd bakom plåtarna. Känn med fingrarna om röret är varmt. Är det varmt så glöder det!

Om något av slutrören pajar måste man byta samtliga slutrör och ställa in bias, tomgångsströmmen. Dom små preamp-rören behöver inte bytas samtidigt. Om preamprören blir dåliga kan de bytas ett och ett. Det sägs ibland att man måste byta drivröret samtidigt med slutrören. Det röret är oftast placerat närmast de stora. Det ligger en del i resonemanget eftersom drivröret matar signal till slutrören och man kan köra ner slutrören snabbare om det är obalans i drivröret. Jag håller ändå inte med om att byte av drivröret behövs. Detta lilla rör går inte särskilt varmt, belastas inte hårt, som slutrören. Det håller ofta i flera år, livslängden är kanske 4-5 gånger slutrörens. Efter tusentals rörbyten har jag märkt att det är mycket sällsynt att drivröret ger obalans i signalen till slutrören.

Preamprören kan aldrig dra säkringar. Ett vanligt problem hos dessa rör är mikrofoni och skrammel. Det kan yttra sig som ett pipande ljud på hög volym.Det uppkommer genom att röret utsatts för vibrationer och  smällar, antingen genom transporter eller för att förstärkaren står uppe på en vibrerande högtalarlåda. Dessa vibrationer orsakar även mycket slitage på slutrören. En del fabrikat eller exemplar av preamprör är väldigt mikrofoniska redan som nya.

Man kan kolla vilket rör som piper genom att dra upp volymen till pipgränsen och försiktigt knacka med fingret på rören. Pipet och skramlet förändras då på något sätt när du knackar på rätt rör. Ingångsröret är alltid det känsligaste. Använd därför alltid ett testat lågmikrofoni-rör i en higain- förstärkare. Drar man på hög volym och mycket gain i en sådan förstärkare, så skramlar det alltid en del i ingångsröret, när man knackar, även om det är av högsta kvalitet. Förstärkningen kan vara 15000 gånger vid denna inställning, så det är inte så konstigt.

Ett annat fenomen när det gäller preamprör är att det fräser och puttrar ungefär som när man steker ägg. Skaffa ett nytt rör och prova i olika positioner i så fall.

Lite svårare att säga är om något rör tappat i förstärkning. Då är det också enklast att ha ett nytt rör som man kollar med i alla positioner. Om man nu inte vill kosta på sig en helt ny uppsättning rör. Det kan ju vara onödigt, sa smålänningen.

Likriktarröret, om det finns ett sånt, är det rör som bara oftast bara blir sämre och sämre med tiden. Matningsspänningen som kommer från detta rör och går ut till övriga rör, blir hela tiden lägre och lägre. Detta gör att förstärkaren låter mindre snärtig och pigg, den ”duckar” mer och mer vid anslag och höga nivåer. Man får mer och mer kompression. Diskanten faller också med lägre matningsspänning. Allt detta gör att förstärkaren blir mer matt och trött. Det enklaste sättet för en amatör är återigen att ha ett nytt rör att kolla med. Hörs ingen större skillnad, kan man fortsätta köra på det gamla ett tag till. Det händer också att ett likriktarrör kortsluter och drar säkringar, precis som ett slutrör.

Ta det lugnt och metodiskt när du kollar din förstärkare. Försök vara logisk när du ska reda ut ett problem. Tänk på i vilken riktning signalen går. Var börjar den? Var slutar den? T.ex. Gitarr-whawha-kompressor-förstärkarens preamp-send-delay-chorus-return-förstärkarens slutsteghögtalarkabeln-högtalarlådan. Eliminera alla andra felkällor: Byt kablar, koppla bort alla eventuella effekter och pedaler. Jämför ljud med någon
annan likadan förstärkare om du har möjlighet. Testa med en annan gitarr, bas eller vad du nu har för ljudkälla. Jämför olika kanaler om det finns. Har du samma fenomen på rena kanalen som på distkanalen? Prova med en annan högtalare!

Tänk efter, ge dig inte och LYCKA TILL!